Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann..

BankID är en tjänst för Elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för Elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för Elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad förståelsen av innehållet.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och Elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för Elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och Elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för Elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Den offentliga sektorn har sedan mitten av 1990-talet arbetat med att införa elektronisk handel. Problemställningen i denna rapport syftar till att ta reda på hur stor del av kommunerna i Västra Götalands län som infört elektronisk handel. Det resultatet skall sedan jämföras med de tidigare undersökningar som gjorts för att se om någon förändring skett. Andra frågor som ställs är vilka konsekvenser kommunerna sett med elektronisk handel och vilka orsaker som finns till att införa elektronisk handel.Det resultat som framkom var att ungefär 24 % av kommunerna infört elektronisk handel och att ytterligare 51 % har planer på att göra det vilket är en ökning jämfört med tidigare gjorda studier. De konsekvenser som elektronisk handel medför kan både vara fördelar och nackdelar.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

På bara ett par år har elektronisk handel potential att radikalt förändra de ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Internets snabba tillväxt kopplar samman individer och organisationer till ett stort globalt nätverk som representerar enorma möjligheter. Det talas om ett nätverkssamhälle och en nätverksekonomi.Elektronisk handel driver företag mot att bedriva affärer på ett fundamentalt nytt sätt. Behovet av att dela information i realtid ökar tillsammans med förändringarna i värdekedjan.Syftet med studien är att kartlägga elektronisk handel i allmänhet. Studien fokuseras på hur elektronisk handel används för att länka samman företag, stora som små, från råmaterial till konsumenten.

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..

Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a.

Elektronisk handel erbjuder företag nya sätt att göra affärer på och är ett sätt för företag att bli mer konkurrenskraftiga. Elektronisk handel passar även den offentliga sektorn med ungefär samma fördelar som i näringslivet. Omfattande satsningar har de senaste åren gjorts inom kommuner för att införa elektronisk handel. Trots att omfattande projekt har genomförts är det endast en bråkdel av landets kommuner som infört elektronisk handel och även inom dessa kommuner är användningen begränsad. Denna uppsats undersöker varför elektronisk handel inte används i större utsträckning inom kommuner.

Elektronisk handel är en av de starkaste trenderna inom IT-området just nu. För företag som är snabba på att tillgodogöra sig och bemästra tekniken öppnas nya dörrar mot nya marknader. Det är viktigt att företagen förstår att elektronisk handel inte bara är datorer, programvaror och nätverk utan att det handlar mer om affärs- och organisationsutveckling.Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel mellan företag, business-to-business.Syftet med denna rapport är att belysa hur långt de medelstora tillverkande företagen i Sverige kommit i processen att införa elektronisk handel.Undersökningen, som bedrevs för att erhålla svar på problemformuleringen, genomfördes med hjälp av intervjuer via telefon och personliga besök samt utskick av enkäter till företag.Resultatet som undersökningen genererat är att intresset för elektronisk handel är väldigt stort inom den utvalda kategorin, svenska medelstora tillverkande företag. Även om det är ett stort antal företag som hittills inte har infört elektronisk handel så var majoriteten av de undersökta företagen intresserade av ett införande..

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..